vi

De senaste dagarna har det känts som att New York ropat på mig. Det är faktiskt sant!
Och det känns som om att allt är ganska overkligt just nu. Det händer mycket men allt går så fort och.. ja.
Och ibland börjar jag tänka på att jag tänker aaaaalldeles för mycket på framtiden, och lever aaaaaalldeles för lite i "nuet". Men jag menar, tänka på framtiden är bra, skitbra egentligen, men det är ju inte bra att jag inte kommer ha några minnen från den här tiden eftersom jag inte gör någonting. typ. förutom att tänka framåt.
den här helgen har jag broderat ankare och kollat på No Direction Home

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0